I förra veckan körde jag och Erik upp till Rörtången norr om Tjuvkil för att förverkliga att projekt som legat på is i drygt ett år.  Tanken var att från Rörtången simma ut till Brattön, springa upp på öns olika toppar varav den högsta är 130 möh och sedan simma vidare till Älgön och springa via dess toppar till den västliga spetsen, vända och köra alternativ väg tillbaks till Rörtången.

Strax efter nio en grå och ganska blåsig torsdagsmorgon stod vi framför sundet som vi skulle över för att komma till Brattön.  Efter att vi packat vattentätt och jobbat upp lite adrenalin kastade vi oss i vattnet.  Väl över på andra sidan satte vi av mot den högsta toppen (Blåkulla) på en singeltrack som ringlade sig uppför berget.  Bara utsikten från toppen över Bohuskusten var värd hela resan.  Sedan tog vi sikte på nästa topp som är något lägre och via en liten dalgång tog vi oss dit, här blev det riktigt brant, på gränsen till klättring.  Vi stannade lite och njöt av utsikten och fortsatte sedan mot den tredje toppen som vi nådde genom täta taggbuskage och ytterligare ett brant parti.

Efter denna topp var det dags att ta sikte på Älgön. Efter lite letande efter en bra väg ner mot vattnet hittade vi en grym serpentinstig som tog oss ner till nästa simtur.  Stranden på Älgön är långgrund så här blev det en något kortare simtur. På Älgön startade vi med en kortare coasteering bort till den stig som löper från öns östra sida till den västra.  Älgön bjöd på ett fantastiskt landskap med tydliga spår efter forna tiders bönder med hagar och stenmurar, blandat med urskog, ljunghedar och klippor.  Världsklass helt enkelt!

Efter att glidit och klättrat ner till några förvånade får från den sista toppen, sprang vi genom en tät skogsdunge ut till västspetsen av ön.  På tillbakavägen tog vi en något snabbare väg och hoppade faktiskt över att springa till den del av ön där det gamla trankokeriet låg.  På Brattön tog vi en stig som följer kusten på öns norra sida.  Vid sista simningen över till Rörtången hade vi båteskort med tanke på båttrafiken som ökat sedan morgonen.

Det blev en tur på fyra och en halv timme som innehöll nästan allt, inklusive en viss pionjärskänsla.  Det här äventyret kommer vi garanterat att göra om. Om det är någon som vill hänga på nästa gång är det bara att höra av sig.

Se under ‘Galleri’ ovan för bilder.

/Jerry