Då har man varit på toppen av världens högsta berg! Eller kanske rättare sagt har haft några bra, inte alltför sexiga och ganska regniga pass upp och ner för Safjället. Hur som helst så kan jag summera veckan enligt följande vad gäller saker jag inte gjort tidigare:
– Inte klättrat fler höjdmeter på en vecka
– Inte tränat fler timmar på en vecka på ca 10 år…skrämmande!
– Inte varit mer snoozebenägen någongång tidigare än innan morgonpassen
– Inte längtat mer efter ett ”riktigt” berg och bättre vyer än Åby travbana.
Dessutom har jag kommit på att man vänjer sig ganska snabbt vid att gå/springa uppför, veckans första två pass var jobbigare än de två sista. Stavarna var ett välkommet inslag både uppför och nedför. Möjligt är att stavarna kräver lite mer energi än utan men vad summan blir vad gäller hastighet låter jag vara osagt, tål att testas vidare.
Sista passets höjdprofil, verkligen omväxlande natur och spännande stigar…not!
I morgon ska jag springa vildmarksleden från Hindås för att reka och få en GPS-rutt inför nästa helgs långpass med gänget som ska till Norge nästa sommar, vill ju inte att någon ska försvinna längs vägen. Trist att inte Pers fot återhämtat sig helt efter stukningen så att jag får sällskap. Men med fortsatt träning på pilatesbollen så kommer den nog bli bra snart…:)
//Martin
Imponerande…
Starkt jobbat att hålla i med en uppgift som inte alltid kan ha varit så uppiggande.
Hej och tack för kommentaren.
Ja det var ju inte superspännande varje vända men ändå förvånansvärt motiverande att ha ett mål. Dessutom hade jag ju skrivit om det och då var det lite svårt att dra sig ur..:) Har du testat våra sockar i shoppen förresten? Trailvarianten är riktigt skön nu på hösten. Ange kod martin01 så får du 10%, köper du två par så slipper du även frakten. //Martin
Grymt jobbat! Låter som en galen uppgift. Har själv varit skadad i foten så jag kör lite alternativ träning ett par veckor, men man blir verkligen inspirerad att sticka ut och köra när man läser detta. De “tråkiga” passen är ju ofta de mest matnyttiga.. Du skrev att det gick bra att vänja sig vid uppförslöpandet men hur var det nerför? Jag brukar tycka det är jobbigare..
Hej.
Jag tycker som du att nedförslöpningen är jobbig, inte för flåset i första hand men muskulärt. Detta är också en sak att vänja sig vid. Svårigheten på våra breddgrader är ju tyvärr att det inte finns tillräckligt långa utförsbackar. Vi får helt enkelt kompensera med antal:)
Martin
vi får väl ordna en träningshelg i Branäs,jag tror det är ca 500 höjdmeter till toppen. Då blir det både mycket uppför och nerför.
Bra idé! Framåt vårkanten när Norgeresan närmar sig vore det ju toppen.
//Martin
Tja
Nej jag har inte testat de strumporna faktiskt.
Jag har hittat ett favoritpar som jag har fyra par av nu. Falke Ru4. Det bästa med de strumporna är att de efter massor av tvättar fortfarande är som nya.
Andra strumpor jag testat har krymt i de förstärkta delarna vilket gjort att de blivit för trånga.
Hur funkar era strumpor efter x antal tvättar?
Hej hej
De håller både form och storlek,
man ska dock låta bli sköljmedel. Sprang
med falkes modell tidigare, väldigt sköna men slets fort på hälarna av mina knotiga fötter:)
Martin