Efter en mycket tidig uppgång strax innan 5 på lördagsmorgonen hämtade jag upp Jerry och vi begav oss mot Laxå. Vägen dit är inte den roligaste och det tar alltid längre tid än man tror. Vid 9-tiden var vi framme och bytte snabbt om innan bussen rullade iväg mot starten i Olshammar. Lite snack med de andra i bussen och vid starten innan det var dags för att ge sig iväg klockan 11. Totalt kom 38 herrar och 4 damer till start.
Vi lade oss strax bakom tätklungan och hade inga ambitioner på att hänga med där. En stabil början med en del höjdmetrar gav en milpassering på 50 minuter. Efter ca 13 km var det dags för första vätskestationen. Någon minuts uppehåll för påfyllning innan vi fortsatte. Jerry såg stark ut och vi följdes åt medan vi kämpade på genom de fina skogarna. Både 2 och 3 mil passerades på nästan exakt 5-minuters tempo. Vi gled förbi ett par löpare och närmade oss andra vätskedepån vid 34 km. Jerry släppte på farten lite och jag kom ensam fram till stoppet. Här börjar den ökända grusvägen som aldrig verkar ta slut. Såg dock 2 löpare längre fram som verkade matta så jag kunde komma ikapp och förbi dessa utan att öka något på ansträngningen. Gissade att jag låg 3:a eller 4:a nu när jag passerade 40 km och maratonsträckan. In i mål på 3.36.36 och en tredje plats!
Lite eftersnack med Rockrunners och när jag sedan gick för att hämta ombyte kom Jerry som hade hållit i löpningen bra och tagit några placeringar sista milen. En fin sjätte plats på tiden 3.44.00 blev det för honom.
Dusch, prisutdelning och mat gav krafterna tillbaka inför hemresan. Att köra bil långt är jobbigare än att springa!
+ Mestadels fina skogsstigar uppblandat med lite skogs- och grusvägar.
+ Kontrollerad löpning utan några egentliga svackor.
+ Känslan när man kommer in på teknisk stig och kan glida förbi de snabba väglöparna.
+ Kroppen klagade inte och återhämtningen efter loppet har gått snabbt.
+ Kanonarrangemang av Laxå OK (som vanligt).
+ Fina priser till oss.
– Någon ytterligare salttablett hade nog varit bra då små krampkänningar uppstod sista halvmilen för både Jerry och mig.
– De nya ryggsäckarna hann inte komma så det blev inget test av dessa.
– Jerrys kamera blev kvar i Laxå. Inga bilder till bloggen…
/Erik
Grym löpning är riktig imponerad av era tider. Borde åka ner nästa år och springa, här i närheten är det lite dåligt med traillöpnings tävlingar.
Tack Johan! Nu är väl snön borta för dig? Synd med få tävlingar i Hälsingland men hur är det med stigar och leder, finns det många fina?
Snön är borta och skogen är relativt torr. Stigar och leder är det gott om, bor själv i Alfta och kan springa direkt från huset 23 km uppmärkt led på stigar (grusväg ca 500m). Hälsingland är ett bergigt landskap så det går att hitta utmaningar.
Vi är ett gäng som brukar försöka träffas och köra lite pass tillsammans. Kommer att bli en fin tur 5 juni på Finnskogsleden 32,4 km 919 höjdmeter, ska bli riktigt roligt.
Bra sprunget, har läst på andra sidor att man använder salttabletter, hur funkar det?
Just i Alfta & Edsbyn finns grymt fina stigar/leder. Men folk är väl mer intresserad av bandy…! 😉
Visst är det mycket Bandy i Hälsingland. Tror att löpningen är på uppgående i trakterna också, ser i alla fall fler i skogen nu förtiden. Jag själv är ju en av de som startat om efter ett långt uppehåll.
Bra att ni drar i gång lite trail running i Hälsingland!
Salttabletter är bra, finns ju förvisso elektrolyt-sportdryck men för mig som har vatten i flaskorna är det bra under längre tävlingar, framför allt i värme och solsken.
Använder du GT-tabletterna eller? För mig har de funkat bra.
Nej. Vi kör med Hammer Endurolytes men de flesta tabletterna borde innehålla samma sak…
Gött mos!
det bådar gott inför den lilla slingan runt det stora berget i alperna
häpp!