För en vecka sedan sprang jag Borås Ultra Marathon (88 km) som nu arrangeras av SOK Knallen. Med Zugspitz Ultra bara några veckor bort var meningen inte att tävla utan bara att få en rejäl genomkörare. Efter att ha snackat med de “usual suspects” vid Skatås där starten gick bar det av mot Borås via Hindås. Vildmarksleden till Hindås kan jag bäst och här flöt det på utan några större problem. Vid Hindås efter knappt 4h blev det en kort paus innan Sjuhäradsleden tog vid. Lite förvirring här då gps-filen inte riktigt stämde med kartan, dock blev det än värre 6 km därifrån då jag missade en skarp sväng upp i skogen. Fick 2 km bonuslöpning innan jag var på spåret igen men klarade resten utan fel. En del långa partier följde och det gick bitvis lite trögt. Som vanligt väldigt fint vid Viaredssjön, de stigarna är värda ett besök. Vid Nordtorp blev jag pålurad att det bara vara 15 km kvar. 20 är närmare sanningen och man skall över ett par åsar innan man är framme. Skönt att gå i mål efter ett gott dagsverke på ca 10h. Jag har under våren haft en känning i ryggslutet/bäckenet och det har varit svårt att hålla ett helt avslappnat och naturligt löpsteg. Detta hämmade lite under loppet och efteråt var det rejält stelt. Det visade sig att muskeln piriformis är hyperaktiv och spänd så höften dras snett. För att att kunna tävla kör jag nu intensiv behandling av muskeln med elterapi och djupmassage (ej att förväxla med behaglig spamassage) ett par gånger i veckan så får jag hoppas att det släpper. Då jag inte alls kunnat backträna som önskat sänker jag ambitionerna för Zugspitz och blir jätteglad om jag bara kan starta och fullfölja loppet.

/Erik