Förutom bristningen i vaden fick jag förra veckan problem med en nerv som låg i kläm i höften. Kanske berodde det på att jag gick lite snett för att skona vaden. Ont gjorde det i alla fall och jag var väldigt osäker på om jag skulle kunna tävla under söndagen. Sent lördag kväll tog jag en testtur på elljusspåret, det kändes såpass bra så att jag beslöt mig för att köra.
Det var rätt många som samlades på Herkulesgården igår morse. Bussen körde vid 9.30 mot de tre starterna för 5, 10 och 15 km. Starten för den långa banan gick vid Shellmacken Sandsjöbacka. Som vanligt när det är duktiga orienterare med går starten i ett rasande tempo. Det vara bara att hänga på så gott det gick. Det var ett par kilometrar till första kontrollen, nästan framme lyckades jag få mig ett par elstötar vid passage av ett fårstängsel.
På väg mot nästa kontroll kom jag ikapp Anders le Dous och snart var även traillöparen Henrik Junkell med i samma grupp. Vi höll sedan ihop större delen av loppet. Det är smidigt att kunna växeldra och hjälpas åt med orienteringen men man får också en falsk trygghetskänsla då man tror att de andra hela tiden har full koll på kartan. Kontrollerna låg inte direkt vid några vägkorsningar så vi fick kämpa oss genom kärr och snårskog. Några vadningar upp till halva låren genom kalla myrar kylde gott. När vi passerade Hills golfbana kände jag att jag druckit och ätit för lite så benen började mattas. Vi tog ett par kontroller runt Balltorp och sprang sedan under motorvägen. Här var det kartbyte och vätska. Lite sportdryck och några bitar saltgurka smakade betydligt bättre än man kan tro.
Det var sedan en lång seg stigning för att hitta upp till Bohusleden. Här tappade jag Anders och Henrik och fick avsluta själv. På väg mot sista kontrollen började jag få lite mer krafter igen men det var nästan för sent då. Dessutom gjorde jag ett dåligt vägval som jag förlorade tid på. Kom i mål på strax under 3h. Nöjd med att det blev av men inte riktigt nöjd med prestationen. Tyvärr kan jag inte skylla allt på skadorna utan det var mer dålig dagsform som avgjorde. Det är bara att konstatera att jag inte lyckats konservera sommarformen. Förkylningar har så klart stört träningen under hösten men jag har varit lite slarvig med långpassen också. Hur som helst var det en tuff och rolig tävling.
Vann gjorde Aaron Prince. En duktig Nya Zeeländare som kört med Lundhags i år och som även är med på tisdagsintervallerna ibland.
Nog dags att skaffa cykelhandskar nu. Slog upp ännu ett köttsår i handflatan efter ett fall på några stenar.
15km var lite vilseledande, skulle tippa på att jag sprang upp mot 25km.
/Erik
