Midvinter

Jag och Johan tog en halvlång tur igår förmiddag. Rätt kyligt och mycket nysnö som gjorde det svårsprunget. Visade några av de nya stigarna i Lackarebäck, bl a den långa backen som vi kommer att nöta i under våren. Blev även lite löpteknikträning på Norra Långevattnets snötäckta is.

I torsdags körde jag ett konditionstest där jag mätte laktatvärdet i blodet vid olika ansträngningar. Intressant. Det finns utrymme för förbättringar på syreupptagningsförmågan (VO2 max på 59.2) men jag är nöjd med riktigt bra fettförbränning upp till 15-16 km/h. Med sikte på ultralopp borde jag klara ett hyggligt tempo under lång tid.

Bara två dagar kvar nu…

/Erik

Långtur igen

Igår blev det äntligen en rejäl långtur efter den senaste tidens halvdana försök. Jag och Jerry körde från Sisjön och tog Sandsjöbackaleden söderut, runt och tillbaka på Torrekullaleden. En fin vinterdag i strålande sol. Långa partier med otrampad skarsnö och en del isiga sträckor gjorde att ben och balanssinne fick jobba hårt.

Total 2.45h.

/Erik

Vinterrunda

I söndags uteblev det planerade långpasset med Erik, men jag och Johan stack ut på en fin entimmesrunda utmed kusten.  Det finns en del skogspartier vid Hinsholmskilen och i Fiskebäck som vi försökte sy ihop till så ihållande terränglöpning som möjligt.  Så här i början av vintern så är det riktigt kul att sladda omkring i snön, tempot blir inte så högt men det suger gött i benen med tung snöpuls i obanad terräng.  Formen är ganska usel för tillfället men det ska jag råda bot på snarast.

Välförtjänt vila i trädgården efter ett tungt pass i skogen.

/Jerry

Snöyra

Igår sprang jag från Landvetter och hem. Lite väl mycket asfalt för min smak men ändå fina vyer längs sjöarna. Under natten och dagen har det sedan snöat konstant. Att springa i nysnö är fantastiskt. Körde en timme i skogen idag, långt från de isiga trottoarerna.

/Erik

Morgonkyla

Tog en liten tur i morse. Skönt i skogen men när man sprang längs stränderna så kände man av en illasinnad vind från Sibirien. Jag improviserade lite och det är rätt häftigt att man efter många år i naturen lär sig hur stigar följer topografin. Det finns ofta en stig där man väntar sig en.

Hittade också Ölmqvists hemliga stig.

/Erik

Utrustning del 2: Skor

Vi fortsätter med vår utrustningsgenomgång, turen har kommit till trail-skor. När vi för drygt 10 år sedan lämnade det mesta av asfaltslöpningen bakom oss blev det uppenbart att vi behövde lägre och tåligare skor att springa i. Ett otal märken och modeller har passerat genom åren och vi har bokstavligen talat sprungit sönder många av dem.

Icebug

Här har vi provat 3-4 stycken olika varianter, både med och utan ståldubb. Skön passform men de modeller vi hade nöttes ut alltför snabbt. Sedan kändes de lite platta när man kom ut på hårt underlag. Vet inte så mycket om senare års modeller men de verkar ha satsat på ett tåligare hölje nu. Säkert bra för orienteringslopp.

Salomon

XA Pro 3D, detta är favoriten och de har varit med på många tuffa lopp nu. Visserligen lite tyngre än t ex Inov-8:s värstingmodeller men vi tycker det är värt det. Dels för tåligheten generellt och för det kraftiga tåskyddet som räddat våra fötter många gånger i bergen. De gånger man sparkar i en sten eller när det kommer rullande stenar ner mot skorna är man enormt tacksam över att slippa krossade tår.
Att vi inte ens får minsta skavsår efter 24h med blöta skor är också ett stort plus som gör att vi håller kvar vid dessa. Komfort!

XT Wings 2 är en stabil sko som funkar mycket bra i tuff terräng men som även har en skön löpkänsla på grus och asfalt (ja ibland blir det ju kortare sträckor med asfalt, även om jag försöker att undvika detta). Jag springer en del till och från jobbet på olika underlag, allt från asfalt till obanad terräng, och XT Wings 2 fixar detta utan problem. På lite längre pass/tävlingar (över 4-5 tim) i tuff terräng tror jag att en ännu stabilare sko är att föredra men som mängdträningssko och till kortare tävlingar är den som gjuten. Som på andra Salomon trailskomodeller så är snörningen av Salomons quicklace system som är det utan konkurrens bästa på marknaden idag. Sulan erbjuder bra grepp på de flesta underlag, men på blöta stenar och stockar blir det lite halt. Allt som allt en nästan komplett trailsko som skulle fått högsta betyg av mig om den varit ytterligare lite stabilare och att tåskyddet varit bättre.

XT Hawk är en sko som jag slitit ut och saknar. En mycket lätt snabb trailsko med fantastiskt kick i steget, inte lika allround som XT Wings 2 då den inte riktigt fixar den tuffa terrängen lika bra. Däremot så erbjuder den en fantastisk löpkänsla som slår det mesta i trailskovärlden, man flyger fram på singeltracks, skogs och grusvägar. Det är en grym sko för snabba pass på stigar och kortare tävlingar som inte är i för tuff terräng. Jag har kört Munkastigen och Terrängmarathon i Bovallstrand med XT Hawk, gryyymt bra!
Även denna sko har Salomons quicklace system som snörning, vilket gör att skon smiter åt som ett skruvstäd kring foten, utan att det blir skav eller tryck någonstans på foten.
Den är som jag ser det inte tänkt att köra med i tuff terräng, i övrigt är den komplett.

Tänk på att varje fot är unik, man måste prova själv för att hitta de modeller som passar ens fotform och löpsteg.

På alla längre lopp smörjer vi in hela fötterna med vaselin. Förhindrar skavsår bra och gör även fötterna vattenavvisande.

/Erik och Jerry

Vintertights på

Snön har gjort ett tillfälligt besök. Skogen är fin men utan riktig kyla blir det rätt blött på stigarna. Under träningen smids tävlingsplaner inför nästa år, återkommer om detta, men det verkar bli ett bra år!

/Erik

Ingen Knalleled för oss

Höstens gemensamma ultraträning på Knalleleden blev inte av för mig och Jerry. Dumt att chansa när man inte känner sig 100% frisk. Efter ett flertal avhopp från de andra deltagarna blev det till slut bara Håkan kvar. Han imponerade med att köra hela leden solo. Starkt jobbat!
Enligt Håkan var andelen stig tyvärr mindre än hälften av sträckan men fina vyer vägde upp. Nästa gång får han sällskap av oss.

Helgens “långpass” för mig och Jerry blev istället blygsamma 1.45h på söndagen. Runt Rådasjön med några avstickare till säteriet och skogen norr om Helenevik. En ny liten stig testades som
kommer att utgöra en perfekt uppvärmning inför vinterns nötande i Heleneviksbacken.

/Erik

Utrustning del 1: Ryggsäckar

Eftersom antalet inlägg här är starkt sammankopplat med antalet träningsrundor har det varit lite dålig frekvens de senaste hostiga veckorna. I väntan på att vi får upp träningsdos/antal inlägg på en normal nivå tänkte jag dra igång en genomgång av utrustning för trail-ultror. Vi fick en förfrågan om detta i somras så det är verkligen dags.

Vi börjar med ryggsäckar. Först och främst bör man komma fram till vilket vätskesystem man föredrar; vätskeblåsa, flaskor eller både och.

Flaskor
+ Snabba att fylla på.
+ Kontroll på hur mycket man har kvar.
+ Lätta att hålla rena.
– Kan tappas.
– Om ryggsäcken är tom i övrigt blir det lätt lite slängigt.
– Det går oftast bara att ha två flaskor tillgängliga åt gången. Har man fler flaskor får dessa ligga i ryggsäcken och bytas efter hand.

Vätskeblåsa
+ Vikten nära ryggen, bekvämt.
+ Rymmer mycket. Finns 2-3 liters varianter.
– Dålig kontroll på hur mycket som är kvar.
– Tar tid att fylla på.
– Kan vara svårt att hålla rena. (Har själv fått två lopp förstörda av vad jag misstänker var bakterier i vätskeblåsan. Blir det en sådan igen kommer jag bara att använda vatten i den.)

Efter att ha provat båda varianterna kör jag för tillfället endast med flaskor. Jerry brukar ha både och på längre lopp. Väljer man att ha flaskor är det mycket viktigt att man kan nå dem lätt och att det går smidigt att dra upp/sätta tillbaka dem i fickorna. Vissa ryggsäckar har flaskfickorna för långt bak på ryggen, de måste sitta mer på sidorna för att göra det smidigt.

Nästa sak är passform och vikt. Här är svårt att ge några råd då det är väldigt individuellt så prova på i affärerna innan ni köper. Personligen får jag ibland skav på halsen så jag brukar tejpa innan långa tävlingar. För oss som älskar bergslopp är vikten intressant, skall man ta några tusen höjdmeter är det onödigt med minsta barlast. Köp lätt och plocka/klipp bort detaljer som du inte använder.

Det vi använder är främst OMM- och Litepac-ryggsäckar. Kanske lite väl stora för vissa av loppen men det fungerar ändå. Gott om plats i själva säcken och fickor för energi lätt åtkomliga på midjebältet.

Det är ganska populärt att ha flaskorna på bärselarna fram på bröstet men det har vi inte testat ännu så vi vågar inte uttala oss om det.

Ett tips angående ryggsäckar: använd dem på träningspassen också så blir du till slut så van att du knappt känner av dem.

Nästa gång: trail-skor.

/Erik