Hitta nya stigar

Vi fick ett email från Peter som undrar hur man hittar nya stigar att springa på.
Här kommer några tips:

  • Skaffa en bra karta över området (gärna en orienteringskarta om det finns). Sätt ihop olika rundor med mindre stigar och kör.
  • Spontanitet. Korsar din vanliga stig en mindre stig? Vik av och se vart du kommer.
    (Lider man av dåligt lokalsinne kan en GPS vara på sin plats.) 🙂
  • Vandringsleder är ofta fina att springa.
  • Naturreservat har också ofta fina stigar.
  • Efter ett tag lär man sig att läsa terrängen och vet var det brukar gå stigar, t ex upp på höjder, längs bäckar, runt sjöar etc.
  • Häng med andra som kan området.

Det är alltid bra att ha med sig mobiltelefon om man ger sig ut på okända stigar.
Lycka till med stigfinnandet, det är härligt när man hittar nya fina stigar, särskilt de minsta som inte finns med på någon karta.

/Erik

Backar

Jag och Jerry fick till ett riktigt fint backpass i dagens solsken.
Först en kuperad stig bort till Lackarebäck där vi körde på ett par timmar i backen. Sedan några sega asfaltsmotlut hem. Ingen extra energi utan bara vatten under passet, ändå kände vi oss nästan oberörda efteråt. Vi kommer att köra liknande pass regelbundet framöver inför sommarens utmaningar.

Totalt 3.04h och 1445 hm.

/Erik

The North Face Single-Track Hayasa

Under våren har vi testat The North Face nya trailsko Hayasa. Skon skiljer sig rätt mycket från de andra skor vi använder så det tog ett par pass innan vi vande oss. The North Face använder en teknik som kallas “Cradle” och som fixerar hälen i skon. Denna teknik, i kombination med låg profil gör skon stabil, risken att trampa snett känns rätt liten.

Framtill är skon mjukare och vidare, detta ger bra löpkänsla men har man smala fötter är det svårt att få en tight passform för de som gillar det.
Skon har ingen aggresiv terrängsula utan en mer neutral variant. Detta gör att skon passar bra också på väg men inte har maxgrepp på leriga hala stigar.

+ Lätt
+ Följsam
+ Stabil
+ Bra ventilation – kommer bli skönt i sommar.

– Den mjuka framdelen ger inte bästa skyddet om man sparkar i stenar och rötter.
– Trampar man ned i iskallt vatten önskar man att skon inte var så ventlierad som den är.
– Skosnörena är rätt långa.

Slutsats: en lätt och bekväm trailsko som gör sig bäst för vår och sommarlöpning, både till och på stigarna.

/Erik och Jerry

Vättlefjällsleden

Påskdagens förmiddag parkerade jag och Jerry vid Jennylund för att ta oss an Vättlefjällsleden. I soligt men kallt väder följde vi leden söderut längs myrar och fina sjöar. Vi rundade Surtesjön och vek av österut. Så småningom kom vi ut på ett stort öppet och kuperat område, det kändes häftigt med en så annorlunda terräng. Efter det på småstigar upp till Dammekärr innan leden vände västerut igen mot målet. Leden får höga poäng av oss, fina och omväxlande stigar med ytterst få transportsträckor på väg.

När jag vid hemkomsten studerade kartan blev jag osäker på om vi verkligen följde leden helt korrekt. Hur som helst fick vi ett fint långpass på nya stigar, precis som vi ville.

Tack för tipset Håkan och Magnus från Lag Envis.

Totalt 2.37h.

/Erik

Tre månader kvar

Idag är det exakt tre månader kvar tills Swiss Iron Trail startar. Vi har börjat köra lite mer backträning nu men tiden går fort så fler höjdmetrar måste absolut in i april och maj.
I veckan fick vi reda på att alla deltagare kommer få med sig GPS-spårare. Det betyder att alla som vill kommer att kunna se exakt var vi befinner oss under tävlingen, framför allt en bra hjälp för vår support på hemmaplan.
Fortfarande bara tre svenskar i långa klassen och en i korta, blir det några fler?

/Erik

Ursvik Ultra – Ur två nybörjares perspektiv

Jag heter Martin och detta blir mitt första inlägg på Trailrunner.se. Tillsammans med min kompis Per som även han har fått den stora äran att kunna bidra till denna fantastiska sida så hoppas vi kunna ge er lite roande läsning då och då. Vi är båda mitt uppe i poängsamlandet inför anmälan till UTMB 2013. Ursvik Ultra innebar för oss båda att vi nu är två poäng närmare de totalt sju som behövs för att få stå på starlinjen hösten 2013. Varken jag eller Per har tidigare sprungit längre än 45km i ett sträck. Ursvik Ultra är för er som inte vet ett 75km långt lopp med start mitt i natten som genomförs på en runda som är 15km lång.

Innan resan mot Ursvik så fick vi lite matnyttiga tips av Erik vad gällde ombyte, mat, skor och vila som vi gjorde vårt bästa för att ta till vara på.

Väl ombytta och redo för start så fick vi svart på vitt att väderprognoser är just prognoser och ingen inblick i framtiden, termometern visade -8 grader, vilket ytterligare förstärkte känslan av att det kan komma att bli en lång natt.

Jag och Per har sprungit många mil tillsammans och vi vet ganska väl vart vi har varandra när det kommer till löpning. Men redan efter ca 25km så kändes kroppen matt och jag hade svårt att få i mig både mat och vätska. Dessutom såg Pers steg oroväckande, ja nästan lite irriterande lätta ut. Det bar sig inte bättre än att jag släppte hans rygg innan varv tre av totalt fem påbörjades. Väl ute på tredje varvet så fick jag återigen förmånen att bekanta mig med dagens frukost, lunch och middag vid ett flertal tillfällen, vilket knappast gjorde att energidepåerna kändes fullare. Har funderat på vad detta kunde bero på och kom fram till att jag eventuellt varit lite väl frikostig med Vitargo innan start. Eller att kroppen helt enkelt är van att sova denna tid på dygnet och inte alls var intresserad av att ta hand om den mat och dryck som hamnade i magsäcken. Även Per hade vissa magbesvär som krävde ett flertal besök vid sidan om den frusna stigen.

När äntligen sista varvet skulle påbörjas så hade Per ett försprång på ca tio minuter. Min mage började bli bättre och energin återvände. I detta läge gjorde sig tävlingsdjävulen påmind och tanken slog mig att det kanske inte är helt omöjligt att komma ikapp.

Bara 8 km kvar, ett rop hörs. Den första tanken som slog mig var att någon var skadad. Anledningen till att jag hoppades att så inte var fallet var av rent egoistiskt natur, nämligen att jag inte hade varken ork eller lust att stanna och bli fördröjd såhär nära det hägrande målet och kanske, kanske en skymt av Pers röda jacka. Till min stora förvåning och glädje är det en vilsen Per som står mitt ute på ett öppet fält och ropar: ”Vart ska vi?”, jag svarade glatt att det är samma väg som de tidigare fyra varven. Efter några väl valda svordomar från Pers sida samt ett konstaterande att hans GPS visar att han precis gett sig själv en bonuskilometer så bestämmer vi oss för att slå följe mot målet. Detta var tur för mig då det inte fanns så mycket som en enda kolhydrat skramlandes i kroppen.

Väl i mål så infinner sig en nära på euforisk känsla som man på något sätt ändå får se som belöningen efter en natts slit på en bana garanterat fri från både natursköna vyer, ljus eller vackert väder. Och sist men inte minst två finfina poäng till samlingen.

De viktigaste budskapen som vi tar med oss är vikten av att hålla magen i bra skick med rätt vätska och mat. Starta långsammare än man tror, det finns många kilometrar att hinna bli trött på samt att ha saker att se fram mot, t.ex. en torr tröja eller ett par torra strumpor efter halva loppet. Kristins Runde nästa….

//Martin & Per

Ursvik Ultra 2012

Årets Ursvik Ultra har precis avgjorts och dessa löpare stod som segrare:

75km, herr:
1 Sonny Peterson
2 Johan Arnqvist, Fritjof Fagerlund

75km, dam:
1 Sandra Lundqvist
2 Catarina Axelsson

45km, herr:
1 Philip von Rosen
2 Mattias Almkvist
3 Lars Hjulström

45km, dam:
1 Maria Carlsson
2 Malin Hjalmarsson
3 Marie Nilsson

Bra kämpat alla tävlande, det krävs beslutsamhet för att mata på varv efter varv på den oglamorösa banan.

Resultatlistan finns här.

/Erik

Hyssnaleden

Efter en hel veckas träningsuppehåll p g a förkylning var det dags att smyga igång träningen under slutet av veckan. Ett kort pass på torsdagen följdes att ett rätt tungt 1,5 timmes pass på lördagen. Hade tänkt ta ett långpass på söndagen men det blev betydligt längre än tänkt då Wagner lockade med mig och Jerry på Hyssnaleden. Vi samlades tidigt vid kvarnen i Hyssna och gav oss iväg, ganska kyligt men en strålande sol gav hopp om en stigande temperatur.

Leden var riktigt fin med en mix av tekniska, trixiga stigar och partier med grus- och skogsvägar. Ett par höjder med fin utsikt passerades, vid gjorde en extra avstickare men kortade också av löpningen så att det totalt blev ca 38 km. Ett mycket nyttigt pass, dessutom alltid roligt att se nya stigar.

Totalt 4.04h och 740 höjdmeter.

/Erik