Soligt långpass

Mölndal Fun Run

Igår blev det ett fint pass i småkyligt men soligt väder.
Vi var 10 personer som sprang i skogarna mellan Gunnebo och Tulebo för att sedan avsluta runt Stensjön. Det var roligt att träffa lite nya löpare och tiden gick snabbt även om några tyckte att backarna var lite extra branta på slutet. 🙂 Bra kämpat av alla!

/Erik

Back to basics

rek_tulebo
Per på hal is

Det har varit lite väl mycket glammiga alpbilder här på bloggen ett tag. Dags att skriva lite mer om vardagsträningen här hemma i Sverige. Att vara med på riktiga bergslopp är visserligen en fin krydda till traillöpningen men det hade inte varit möjligt utan en bra basträning i veckorna. För mig har det blivit alltför få långpass under vintern men jag har försökt öka kvaliteten på de kortare passen.
Idag var jag och Per ute och rekade inför det gemensamma passet nästa helg. Lite isigt på några ställen men överlag mycket fint i skogen. Alla är välkomna på lördag, glöm inte att anmäla er här.

/Erik

Trans Gran Canaria avgjort

TRANSGRANCANARIA_2013_05

I helgen avgjordes The North Face Trans Gran Canaria, startskottet för den europeiska bergslöpningssäsongen. Fyra klasser finns, den prestigefyllda huvudklassen på 119 km, Advanced på 83 km, Marathon på 42 km och Starter på 24 km.

Franske Sebastien Chaigneau vann den långa klassen för andra året i rad, måste vara en lättnad efter skadeproblemen förra året.
Svenska Emelie Forsberg, som fokuserat mer på skidalpinism än löpning under vintern, ställde upp i marathon-klassen som hon vann utan att förta sig. En fin start på året.

Övriga resultat och mer info finns här.

/Erik

Ut4M

Under sommaren 2013 har vi här på hemsidan mycket roligt att se fram mot. Tillsammans med drygt 20 andra drar vi i början av juli till Norge för att springa Hornindal Rundt, vilket garanterat kommer bli en häftig resa (håll utkik 2 April om det finns några lediga reservplatser). Erik och Jerry har i början av augusti siktet inställt på Swiss Iron Trail som kommer bli något att bita i. Ett par veckor senare sticker jag och Per med familjer till Grenoble i Frankrike för att springa Ut4M.

2013 är första gången tävlingen genomförs och vi har pratat lite med en av arrangörerna, Sebastien, han svarade följande på våra frågor:

How did you come up with the idea for the race?

Most of the people in the staff are used to such ultra trail type of races. In the past few years, we did spend a lot of time running in these mountains while preparing for our own races. Obviously, we realize how lucky we are living in such a great place and we now want to share with other passionate people. No doubt people will enjoy the same we do the beautiful view on Grenoble by night from the peaks around this olympic city and the diversity of the atmosphere from one mountain to the other one.

557304_222545171207474_35302308_nFoto: Ut4M

What do you think is special about this race compared to other races?

This race is just about openness: You can shot for your next challenge and realize all what you have already run when you turn back your eyes. We don’t believe this is possible anywhere else. No other race that we know offers it actually.

What do you believe is important compounds to make a race like this as good as possible?

Let’s say people. It’s all about passion, motivation, respect and involvement. From everyone… Starting with our team obviously (which spend a tremendous amount of time to make it happen). We are all volunteers actually. But also from the hundreds of volunteers who will dedicate their time during 4 full days just for the pleasure of the runners (but hopefully for their own pleasure also). By the way, don’t forget to tell them a big thank you when you’ll cross them on the road. The race can not exist without them. And actually, from the runners themselves. It will be a long and tough race. Keep it in mind. Also our partners, and we are lucky to now count on a few key players in the Outdoor industry: Petzl, Raidlight, Espace Montagne, PowerBar, Smartwool, but also the local players like the Grenoble city and all other cities around Grenoble who will welcome you.

295259_201746459954012_1243152784_nFoto: Ut4M

Are there any top runners participating?

Yes, you are one of them, aren’t you :-). (Min kommentar på detta är ju att han garanterat inte kollat några resultatlistor och bara säger så för att vara artig 🙂 )

Any advice for the runners when it comes to preparation?

Don’t forget to prepare for long uphills and downhills. The mountains are very steep and abrupt all around Grenoble. And Enjoy it. This is the spirit of the race itself, and the race starts with its preparation.

551656_219331741528817_303664792_nFoto: Ut4M

Thank you Sebastien for your time, we are really looking forward to participating in your race (even though I’m sure we will regret it at some point).

//Martin

 

 

Tillbaka till Swiss Iron Trail

Efter nitlotten i UTMB-lotteriet har jag och Jerry nu bestämt oss för ett nytt försök på Swiss Iron Trail. Banan är något omgjord och fler reservrutter är planerade så förhoppningsvis går loppet att genomföra i år oavsett väder.
Med 201 km och 10960 höjdmeter uppför blir det garanterat något att bita i. Är vädret bara någorlunda okej kommer det att bli en fantastisk upplevelse med glaciärpassager och högsta delen av banan på över 3000 meters höjd.
Just nu är det 5 svenskar som är anmälda, kul med en ökning sen i fjol.
Fler som är intresserade? (Finns även i kortare varianter.)

/Erik

Rapport från Hobo Hill

Om man någon gång känner att man har på tok för lite att göra så så kommer här ett tips: Leta reda på en slinga som mäter ca 1 km och har 100+ höjdmeter. Gärna i terräng som är hal, stenig och utan inslag av några fina stigar. Sen kan man roa sig med att springa den i två timmar varv på varv på varv.

DSC_0104Minuskontot

DSC_0108Pluskontot

Detta var precis vad vi gjorde i lördags, med ett leende på läpparna ska tilläggas. Djungeltelegrafen har skvallrat om en hel del möra lår vilket är precis så som det ska vara.

Tack till er som dök upp, ses snart igen!!

Test av The North Face Hyper-Track Guide

Jez Bragg Te Araroa

Jez Bragg har precis avslutat sin rekordlöpning på leden Te Araroa (3054 km) längs hela Nya Zealand, 53 dagar och 9 timmar tog det trots ett par dagars avbrott p g a sjukdom. Mestadelen avverkades till fots men han fick paddla mellan öarna och över vissa floder. Det är verkligen kul och inspirerande när topplöparna gör egna projekt och inte bara köra arrangerade tävlingar. Jag har ett embryo till ett eget projekt, vi får se om några år…

Hyper-Track

En av skorna som användes frekvent av Jez var Hyper-Track Guide från The North Face.
Den skon såg jag för första gången i somras under UTMB-veckan. Tyvärr fanns den inte i min storlek då men nu innan jul fick jag äntligen chansen att testa den. Efter att ha sprungit rätt mycket med Single-Track Hayasa förra året var jag nyfiken på hur North Face skulle gå vidare med skoutvecklingen. Hyper-Track känns mer tålig och har ett något lägre häl-till-tå drop på 8 mm.

Hyper-Track

Sulan är allround och passar både på och till stigen men har inget “traktor”-mönster som kanske behövs om man kör orientering/obanat.
The North Face kör med sin Cradle-teknik i alla skor nu och det ger komfort trots en marknära känsla. Kort kan Cradle beskrivas som en “vagga” för hälen som tar upp kraft från underlaget och stabiliserar foten på ojämn terräng.
Överdelen på skon känns mer skyddad än på Hayasan och är inte riktigt lika luftig vilket är bra om man kör året om.

Med både komfort och låg vikt är det här en favorit för tillfället, jag ser verkligen fram emot nästa variant Ultra Guide som är en mer tävlingsinriktad sko med ett ännu bättre grepp. Förhoppningsvis kan vi få till en spännande testduell mellan Ultra Guide och den nya Salomon Sense Ultra senare i vår.

Sammanfattningsvis en mycket bra allroundsko, speciellt om du siktar på att springa mer på framfoten/mellanfoten och med ett lägre drop på skorna är detta ett utmärkt steg på vägen.

/Erik

Energi och vätska – självklart men inte enkelt

Ett ständigt återkommande samtalsämne hos oss på redaktionen är vad och hur man ska äta och dricka före, under och efter träning/tävling. Det enda man med säkerhet kan veta är att det inte finns ett givet recept som passar alla. Mina egna upplevelser av ultralopp och mat är inte direkt omgivet av ett ljust skimmer. Skulle kunna sammanfatta det som att jag ofta fått se maten minst en gång för mycket…

Jag har varit i kontakt med FJS Adventure Racing vilkas meriter talar sitt tydliga språk. Frågan jag ställde var hur dom ser på vätska och energi under fysisk ansträngning från ett par timmar upp till flera dygn. Jag fick ett intressant svar som jag kommer återkomma till. Men först lite gammal hederlig näringsfysiologi som kanske kan vara på sin plats?

Vad har kroppen att erbjuda i energiväg när vi vill sätta det ena benet framför det andra under en tuff tävling? Svaret på den frågan är: Fett, proteiner och kolhydrater. Hur mycket av dessa godsaker finns då lagrat i kroppen? För en 70kg man ser det ut ungefär såhär:

Energiförrådet hos en vuxen man ser ut ungefär såhär:

  1. Fett = 15 kg, 136 233 kcal
    Detta kan man leva på ca 1-2 månader under svält
  2. Protein (i muskulatur) = 6 kg, 23 900 kcal
  3. Glykogen, lagringsformen av glukos (i lever och muskulatur) = 2400 kcal

Basalbehovet under en dag utan fysisk aktivitet är ca 1500-2500 kcal och för någon som tränar mycket upp till 9000 kcal.

Varför då inte bara använda fett som både är energirikt och något vi har gott om i jämförelse med glykogen? Ska man göra en jämförelse med en bil så kan man säga att fettet har ett lägre oktantal, dvs man blir inte lika explosiv samt att det tar längre tid för kroppen att mobilisera energi från fett.

Behövs det något mer? Ja, salt, mineraler och vatten. Detta tänker jag bara beröra ytligt och vill börja med att säga att jag personligen anser att jag kan undvika kramp genom att tillföra salt och mineraler. Det finns emellertid ganska klena publicerade bevis för att just natrium, magnesium osv motverkar kramp och att det snarare är trötthet i muskeln och brist på ATP som är orsaken.

Nu tillbaka till vad FJS Adventure Racing anser om vad som funkar. De upplever samma svårigheter som vissa av oss tampas med, nämligen att trots vetskapen om att man behöver äta, så kan just ätandet under hård fysisk ansträngning vara lättare sagt än gjort. Det gäller att lista ut vad som funkar för just dig.  Så här går deras tankar:

  1. Det måsta vara gott. Annars blir det toksvårt att få i sig.
  2. Vad man är sugen på ändras under loppet. I början mest kolhydrater och socker. Efter 12 timmar riktar sig suget mot protein och salt och därefter kommer också “fett”-suget.
  3. Efter 20 timmar är vi definitivt sugna på mer “riktigt” mat. Köttbullar, potatis, grönsakssoppa, pannkakor, ravioli, rotmos och korv. Svårigheten med det är förpackningarna, hållbarhet och hur det skall kunna ätas med en hand.
 Mängden: ca 400 kcal i timmen.

Sammanfattningsvis så blir det ungefär såhär:

  1. 1-4 timmar – Bara socker (gel, liquid, choklad, bars)
  2. 5-24 timmar – Kompletterar med mackor (smör, sallad, ost och skinka), flytande måltidserstättning. Peronin är en storfavorit som fungerar ypperligt. Grötkorvar, delicatobollar osv.
  3. 1-6 dygn – Torrmat, burkmat, makrill på burk, majonnäs, grädde, små pajer, korvar, ostbitar, oliver. 
För mineral- och saltbalansen i kroppen så är vår erfarenhet att det är mycket individuellt. Någon av oss äter massor av salttabletter 2-4 st/h (märke Hammer E-caps), medans andra inte behöver något alls. 
Bra torrproduker som är lätta att ta med och blanda med vatten på banan är Enerivt R2, enervit quadro pulver och Peronin!

Kom gärna med lästips och egna erfarenheter vad gäller denna intressanta snårskog. När det kommer till mina ”fakta” vad gäller näringsfysiologin så vill jag förtydliga att det är en blandning av läroböcker och eget ”vetande/tyckande” och ska därmed inte ses som något skrivet i sten.

Stort tack till FJS Adventure Racing för alla bra tips.

//Martin