Bra supportrar i Abborrebacken behövdes verkligen!
Lördagens Lidingölopp bjöd på många intressanta lärdomar och en rejäl urladdning. I våras var det utan någon egentlig eftertanke som jag anmälde mig till loppet. Som vanligt snurrar veckorna på och rätt som det var så var det bara ett par veckor kvar till start. Uppladdningen veckorna innan loppet blev bra med både Risveden terräng, Solvikingarnas klubbmästerskap på 10 km samt ett par bra tempopass i benen. Med mina mått mätt är detta mer både vad gäller kvalité och mängd än vanligt och jag tror inte jag varit i bättre löpform på mycket länge om än någonsin.
Någonstans i bakhuvudet fanns tanken att om allt stämde så skulle kanske tvåtimmarsgränsen vara inom räckhåll. Detta innebär en snittid på 4min/km. Min plan var enkel i tanken men något lurigare i verkligheten skulle det visa sig. Den gick ut på att lägga mig i 3.55 min/km för att bygga upp en lite buffert så länge benen var pigga och sen se hur länge det höll. Det visade sig vara en briljant plan om loppet varit 24km istället för 30km. De sista 6 km blev en riktig plåga med trötta, tomma ben och där klockan gick som en elvisp. Väl i mål stod det 2.02.23 på klockan vilket jag såhär i efterhand är väldigt nöjd med. Hade jag disponerat loppet annorlunda hade det förmodligen inte gjort många sekunders skillnad i slutändan. Det som hade kunnat göra skillnad däremot tror jag hade varit några fler och framförallt längre tröskelpass för att orka hålla tempot distansen ut.
Loppet var i sin helhet en positiv upplevelse med ett välsmort arrangemang à la Vasaloppet vilket jag är mer bekant med förutom att man här slapp stå och huttra i -15 grader innan start..:) Kul att se några bekanta ansikten som t.ex. Mattias Gärdsback, väldigt trevlig och ödmjuk kille, som återigen klämde sig före mig i resultatlistan, en trend som behöver brytas:) Bra kört och lycka till på nästa ultra!
För er som är sugna på ett gemensamt pass på fina stigar påminner jag om träningen nästa söndag, välkomna!
//Martin